måndag 23 maj 2011

Privat



Mamma hjärtat värker lite sedan ett par veckor tillbaka.
Finaste dottern har börjat stamma (ärftligt från pappa och farfar), och det gör så ont och se hur frustrerad hon blir ibland när inte orden kommer fram i den takten hon är van vid.. Men hon hanterar det så bra att man blir nästan förvånad. Om bara alla kompisar nu kan ha vett i skallen och också hantera det bra, så man slipper stora krokdiltårar för att någon skrattat på fritids... Klasskompisarna tack o lov är superfina mot henne, och hon har världens bästa lärare, så där är jag inte så orolig. Det är nog i ärlighetens namn bara jag som nojjar och oroar mig. Gäller att inte smitta av mig detta på E ;-)
Nu ska vi till en logoped på onsdag och få tips och råd. Känns skönt! Förhoppningsvis så lär hon sig hantera stammningen precis som sin pappa och farfar, de hör man inte ett spår av detta längre :wohoo:

16 kommentarer:

  1. Åhh en stor :kram: till dig och dottern.
    Då tänker jag mest på dem dumma kompisarna som skrattar..har en son som har glasögon och han har blivit kallad glasögonorm av sina s.k kompisar, endast 5 år är dem, fick vi veta av honom själv när han aldrig hade dem på sig när man hämta. fattar inte hur elaka barn kan vara på mot varann.
    hoppas ni får en bra logoped. det ska nog ordna sig ska du se. men förstår oron i mamma hjärtat. det kommer man nog aldrig ifrån.
    kram

    SvaraRadera
  2. Det kommer nog logopeden fixa, makens systerson går hos en logoped och vilka framsteg han gör! Jag förstår att det gör ont i mammahjärtat, barn kan vara så otroligt elaka. Vuxna med för den delen... Stor kram från mig!

    SvaraRadera
  3. Stackars lilla E. Hoppas att det blir bättre med logopedens hjälp.
    Stor kram till er.

    SvaraRadera
  4. Skönt att klasskompisarna är snälla mot henne, hoppas att de på fritis ändrar på sig.
    Hoppas att det går bra hos logopeden.
    Kram

    SvaraRadera
  5. Jag läste om en man som stammat i tidningen för inte så länge sedan. Artikeln finns kvar om du vill läsa den online. Det lät som att han kommit i kontakt med en bra metod.

    http://www.pitea-tidningen.se/helg/artikel.aspx?aRtIcLeId=6147007

    SvaraRadera
  6. Detta kommer gå jättebra.
    En stor kram till er.

    Kram // Tess.
    ps. ny blogg

    SvaraRadera
  7. Åh, de jobbigaste av känslor att hantera är just oro för sina barn! Sådär som man liksom vill krypa under skinnet på dem och skydda dem från ALLT ont. Men det går ju inte förstås...
    I vissa åldrar är barn ganska oföstående inför varann, särskilt när de alltid är MÅNGA som umgås, och kanske inte får tid att tänka till vad de säger och slänger ur sig, ofta för att vara lustiga inför andra. Skönt att höra att hon hanterar det bra, och hoppas ni kan få all hjälp som behövs, finns ju proffs! Kram Milla

    SvaraRadera
  8. Söta E! Jag tror hon kommmer klara detta galant. Med bra lärare, bra klasskompisar o superbra föräldrar kommer hon att komma igenom detta galant! tvivlar inte ett dugg!

    Puss!

    SvaraRadera
  9. Det där kommer att lösa sig. Det är så många barn som gör det idag och är dom snälla i klassen så blir det ingen big deal av det. Kram Anne

    SvaraRadera
  10. Det kommer gå jättebra!! Om hon REDAN hanterar det bra så kommer det bara gå framåt.
    Det är ju faktiskt bra att hon både har sin pappa och morfar som stöd och som förstår precis vad hon går igenom och där E dessutom får ett levande bevis för att det kan bli bra.
    Men jag förstår oron. Människan är ingen snäll varelse alla gånger.

    Men detta kommer bli kanonbra, ge det tid.

    Stor KRAM!!

    SvaraRadera
  11. Är övertygad att det kommer bli bra, men förstår att det värker i mamma hjärtat.
    Kram Lina

    SvaraRadera
  12. Hej Catarina,
    Tusen tack för länken du skickade med. Jag är helt facinerad av detta. För det är exakt på samma sätt som min sambo och hans pappa blivit av med sin stamning! :wohoo: Vi har redan instruerat dottern i att göra på detta sättet, och hon gör det till och från. Men det är ju riktigt coolt att det verkligen finns en beprövad metod med samma sätt, för det hade jag ingen aning om. Då är det ju bara att fortsätta att kämpa och be henne att fortsätta göra små mikropauser :yes: Kram o tack! /P

    SvaraRadera
  13. Men hjärtat då... skönt att ni får hjälp och att hon ändå verkar ta det så bra!

    SvaraRadera
  14. Lilla snäckan. Vad barn kan vara elaka! Hoppas hon får hjälp och skönt att hon trots allt tar det så bra. ♥

    Många kramar till er! :love:

    SvaraRadera
  15. Tänk att jag inte hade en aning om att man börjar stamma bara sådär. Trodde att det var något som var med redan från när man var liten.

    Jämfört med hur det var när jag var liten är min bild att barn inte är lika retliga idag som då. Åtminstone verkar det som att man får ha glasögon, vara rödhårig och ha tandställning utan att bli retad.

    Hoppas hon ska slippa att bli retad. Jag förstår din oro Pernilla. Men det ska gå bra, det tror vi på.

    Sköt om dig

    SvaraRadera